Kolhydrater

Kroppens huvudsakliga energikälla

Kolhydrater är kroppens absolut enklaste och snabbaste sätt att förse sig med energi. Kolhydrater finns huvudsakligen i vegetabiliska livsmedel men även i animaliska. Däremot är mängden kolhydrater i animaliska livsmedel så små att de nästintill är obetydande som energi givare i livsmedel. Vi kommer här nedan gå igenom vad kolhydrater är och vilka typer som finns samt vad som är bra källor till kolhydrater. 

I växtriket delas kolhydrater in i olika grupper beroende på hur den är uppbyggd. Dessa strukturer kallas amylos, amylopektin och cellulosa. Människokroppen kan använda både amylos och amylopektin som energikälla men inte cellulosa, detta då kroppen saknar enzym för att bryta ner dess komplexa struktur (se bild). Andra djur så som kor, hästar och kaniner kan däremot bryta ner cellulosa med olika metoder.

Som visas på ovan bild skiljer sig amylos och amylopektin från varandra. Amylos är den enklaste formen av kolhydratstruktor och består enbart av en lång kedja sammansatta sockerarter som yttrar sig i form av en spiral. Amylopektin å andra sidan har en kraftigt förgrenad uppbyggnad med fler bindningsytor vilket gör att den kan lagra mer energi än amylos. Trots detta faller både amylos och amylopektin inom kategorin stärkelse, där amylopektin är den struktur som dominerar och utgör ca 70-80% av total stärkelse. 

Varje kolhydratstruktur är uppbyggd av en stor mängd sammansatta mindre sockerarter. Dessa kallas för monosackarider och är den enklaste formen av kolhydrat. När två monosackarider kopplas samman kallas de för disackarider och när fler kopplas samman heter de oligosackarider. Gruppen oligosackarid är mellan 3-9 sammankopplade enheter, därefter kallas strukturen för polysackarider.

Om du tänker dig att du har tre bananer, en grön, gul och en brunfläckig. Smakar du på dem kommer du uppleva en mer sträv och smaklös känsla av den gröna bananen. Den gula har mer smak, är sötare och inte längre sträv. Varav den brunfläckiga är mycket sötare i både doft och smak. Detta beror på att mognaden i bananen gjort att de längre kolhydratkedjorna har delats och bildat fler av de kortare kedjorna, vilket i sin tur upplevs med på tungan och i doft.

Generell måltidsplanering

När det gäller planering av matintag över dagen kan det vara bra att tänka på vilken typ av aktivitet man planerar att utföra. Är det en träning som inte kräver så mycket ansträngning med och påverkan från yttre miljö som exempelvis styrketräning eller lättare gymnastik spelar livsmedelsval mindre roll. Planerar du å andra sidan att hålla på med en konditionsaktivitet över längre period, i en rörlig aktivitet, i annat klimat exempelvis kyla eller i vatten, är det viktigt att tänka på hur matintaget kan påverka din prestation. Valet av livsmedel kan påverka vilka mag-tarm symtom du kan känna av, är det stora volymer, mycket eller mixad fibermängd, högt intag av fruktos etc. finns det tendens av att magen kan................

A trial and error approach is used for those athletes who experience GI symptoms associated with eating before or during exercise. For example, foods high in fibre, protein, fat and fructose can increase risk of GI upset in susceptible athletes. Selecting foods with a different ratio of glucose and fructose may benefit those with fructose malabsorption.

Athletes need to repeatedly trial food and drinks choices intended for consumption in competition during training sessions that closely match the intensity and duration of the match or competition event to adapt the gut to eating. Routinely eating during hard training sessions is necessary for gut adaptation, which can take up to 20 days.

Här börjar din text. Du kan klicka här och börja skriva. Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium totam rem aperiam eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo nemo enim ipsam voluptatem.